Allt är ju bara upp o ner hela tiden. Förstår mig inte riktigt på det just nu. Var iaf på Mia showen i onsdags och det var grymt. Jag hade ju inte sett så mycket av henne innan, men det var båda sorgligt och jävligt roligt på samma gång. Sedan har det var helt sjukt mycket att göra i skolan, åka till högstadieskolor, analysera tidningsjävlarna osv...

Igår blev det därför en liten välbehövd afterwork. Det är ju något slags ljus i mörkret iaf.

Nu ska jag nog bara ta det lugnt verkar det som. Känner mig lite som en sjunkande sten i havet som aldrig når botten för tillfället.

Halelujaah.