Jag mår fysiskt dåligt, fryser, darrar, känner mig svag och har ont i magen.
Jag kommer inte klara det, jag fattar ju det. Det finns ju ingen mening med det.

Det är fredag, och jag längtar hem, för jag kan inte prestera någonting bra. Inget, inget. Varför ser jag bara det negativa? Finns ju positiva saker också. Jag klarar inte av bakslag, jag förstår det inte.

Tankarna som cirkulerar i mitt huvud just nu är så mörka, jag måste skriva för att på något sätt förstå. Förstå, ingen kan förstå.