Kan huvudet bli fullt?
Det är väl en rimligt filosofisk fråga.
Just nu känns mitt huvud fullt, sådär så att det trycker ut mot tinningarna och liksom vill skapa stora köttiga hål ut i den fria luften.
Inga klara tankar i detta huvud. Jag tänker att det står en stor fyrkantig låda av stål i mitt huvud, den är öppen men jävligt tung, jag har liksom koden och nyckeln och allt sådant där väsentligt, men jag liksom trycker ner locket med allt det fluffiga spacet som blir över, eftersom huvudet är runt. (Man får tänka lite matematisk här).

Som den där fluffiga, mjuka kudden hos P. Som man bara vill kasta åt helvete för att det är så mjuk och gooosig. Får rysningar bara jag tänker på det. Ge mig inte bara fluff och moln och virr och abstraktion.
Okej, riktigt så är det ju inte. Det vet jag ju...

Ska vi prata vård?
I vården vet inte den ena handen vad den andra gör. Vården förtjänar den skit den får. Det är min allmänna offentliga åsikt. Jag kanske ska ha argument också...
Om man tillåter så kastas man runt, den ene vet inte vad den andre gör och den tredje vill inte göra något.  Det görs om, samma sak, igen och igen och igen...och igen. De är så jävla intryckta i den där boxen. Tänka utanför boxen någon gång, näää...
Sedan så tänker de bara på pengar, eller tvingas att tänka på pengar så att de inte kan erbjuda rätt vård. Sedan har de ingen empati och kan inte skriva korrekt. Sedan har de en jävla massa makt de inte förtjänar. Nä, jag har inga bra argument.
Men Oj, allt det här kan nog appliceras på journalister också.. Haha
Fast vi kan fan skriva.