Sitter och väntar på att filer ska exporteras. Det känns helt otroligt. Att vi faktiskt fixade det. Att Frida löste så att vi har Quicktime filerna. Ååh, allt tar sådan lång tid bara, men det är euforiskt. Och idag är jag glad att jag kan känna.
Och jag tror att vi går ut härifrån med ett leende på läpparna. Vi är väl inne på fjortonde timmen nu och hjärnan skriker efter energi men jag tänker inte ge upp, och känner jag Frida rätt ger hon aldrig upp.
Det är underbart.
I början av dagen tippade mina medkamrater på att vi skulle bli klara fem, de blev lite buttra på att jag sa sex. Men vem hade rätt i slutändan ;) Inte jag iaf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar