Tänker att folk måste tröttna på mig och mitt meningslösa fortsättande. Bara fortsätt fortsätt fortsätt och gör ingenting vettigt och klaga om det.
Jag ber om ursäkt. Jag ber om ursäkt att jag inte är delaktig, att jag inte finns där.
Det ska nämnas att jag känner mig helt meningslös, kanske är det en undanflykt, kanske en bortförklaring.
Vad fan vet jag.
Jag älskar er så mycket, jag tänker ofta på hur tursam jag är att ha fantastiska vänner, fantastisk familj. Vem fan kan begära mer...
Ni gillar ju typ mig... Jag tvingar inte er, spelar allt som oftast inga mindgames. Och ändå tycker ni typ om mig lite grann ibland.
Hur jävla fantastiskt är inte det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar